Snön vräkte ner i går minst sagt. Och då hela ensemblen inklusive regissör bor i Malmö och Lilla Teatern är belägen i Lund så tog vi det säkra före det osäkra. Att tågen går som de ska när det snöar är lika pålitligt som politiker i valtider. Så, vi lånade helt sonika dramasalen på Malmö Lärarhögskola då en av ensemblens medlemmar för tillfället studerar där.
Torsdagens repetition var att försiktigt nosa på scen 4 i akt 2. En scen där stridsyxan för tillfället grävs ner mellan Marie och Herr Strindberg.
Hur tänkte jag då som skådespelare, jag ska alltså spela en kvinna som pimplat i sig fem öl och är alltså något lummig. Jag själv som privatperson har aldrig varit full. Så jag har egentligen inget att gå på. Man reagerar långsammare har jag i alla fall förstått.. Blir kanske mer frimodig. Och försöker med alla medel att dölja att man just är full.
Jag börjar att fatta allt mer tycke om Marie David, och även om vi inte känner varandra än helt och hållet. Det återstår en hel del arbete, så tror jag att jag börjat se glimtar av henne. Hon är, som jag ser det en stark kvinna, men med en svaghet, eller två rättare sagt. Siri och Öl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar